lattemorsorna

Det regnar jättemycket. Jättemycket. Då gäller det att kramas och äta mycket bananmuffins för att hålla sig glad. Tyvärr har vi fullt upp med plugg och det blir aldeles för få kramar.

Här sitter istället jag och räknar prickarna på en vaxduk, ser regnet tävla om att hinna först längst fönsterrutorna och fåglarna sväva över ett grått göteborg. Grå himmel, regn och för få kramar gör mig lite lätt nedstämd och jag förgyller det hela med: Lugna kvällar på en ryamatta (För mina spellistor är shuffle är ett vinnande koncept, det är så tråkigt med listor som innehåller tre låtar. Jag vill gärna hinna börja koka teet innan musiken är över)

Imorrn åker Marie ifrån mig fem dagar. Det behövs en hel del choklad för att klara det här.

Karin

En sak jag älskar är små kryptiska meddelanden och street art. När jag ser stickning runt exempelvis en lyktstolpe skiker jag av glädje, samma sak som när jag första gången en bild av en fisk vid övergångsstället där jag går i skolan (Linnéplatsen). Åh, samhället behöver verkligen smyckas! Meddelandena på bilderna ovan fick mig att tänka till. I Jönköping vill jag minnas att det stod "politik är ett skådespel" på ett ställe. Gött, som man säger här i Göteborg.

Marie

Att jag tar på mig ännu ett blogguppdrag är lite det samma som att gräva lattemorsornas egen grav, en utav mina få svagheter är just att hålla bloggar vid liv. Men saken är den att jag så gärna vill vara en del utav alla plan av Maries liv, även det elektroniska. Förresten tycker jag det är ypperligt underbart att ta del utav alla fikor, solstrålar och dimmiga dansnätter.

Idag har jag varit hemma i Uddevalla och pratat om pojkar, kyssnar och framtiden i solen på kungstorget. Jag har även promenerat längst ett fruset hav. Nu gör jag det jag det jag är bäst på, myser. Med mamma, te och varma mackor.

Egentligen är jag ledig från skolan denna veckan för att pyssla med eget arbete. Vi har en supertråkigavanceradargumentationsuppgift att göra. Men när jag tänker på det så får jag en sån dum klump i magen, då tänker jag på något roligare så att den försvinner.

Här är en liten bild som jag tog på en man som promenerade längst det frysta havsvattnet.

Karin

 

tjoflöjt, från Marie

Följ min blogg med bloglovin

Välkomna till oss, Marie och Karin, två bästa vänner som fann varandra i höstas då Marie flyttade till Göteborg. Här kommer vi recensera våra timlånga fikor, skriva om (och lägga upp bilder på) våra nätter fyllda med dimmig dans, om musik, filmer, vädret, mat, vänner och ja, helt enkelt det som faller oss in för stunden. Inga krav, bara kärlek. Göteborg i våra hjärtan.